Det gäller i alla fall mig. Fy sjutton vad trögt det går att tänka när man är stressad. Igår var jag och inhandlade mig en ny telefon. Telefonen sattes på laddning och jag verkligen såg framemot att sätta mig ner på kvällen och läsa användarboken och testa alla fiffiga funktioner. Saken är nu bara att användarboken är puts väck borta. Vet inte hur det gått till men den finns ingenstans. Jag har verkligen letat överallt minst 2-3 gånger. Sopporna är genomgångna vid flertalet tillfällen. Jag har till och med gått igenom kyl och frys men ingen bok. Jag vet att jag stod med den i handen och så hände något. Nu är den borta. Jag har den i och för sig  på tyska och engelska men det underlättar lite att ha den på svenska. Nu kör jag metoden testa mig fram och jag håller på att bli tokig. Allt tar så mycket lägre tid. Jag som i vanliga fall inte gillar bruksanvisningar.

Nu är allt i alla fall färdigt inför jul så nu kanske jag ska ta och stressa ner.

På förmiddagen idag var vi ute och tränade hundarna. Både Christian och jag var mycket nöjda efteråt. Doris körde ett uppletande. Hon var jätte duktig med att komma in med föremålen. Det syntes att hon verkligen börjar fatta vad det går ut på. Hon jobbade på bra med näsan. Sen tränade Christian och Doris på ingångar vid inkallning. Doris skötte sig fint och det syns att hon är på väg in själv i en liten båge, även om hon får hjälp nu. Till slut fick hon gå ett litet spår. Det var några harpluttar som störde annas gick hon kalas. Med Conny tränade jag på uppletandet. Han har blivit otroligt lyhörd på mig och var lätt att styra . Han tog föremålen i den ordning och i de slag jag hade planerat så jag är mer än nöjd. Träning ger resultat, så som vi har tragglat detta. Den häftigaste känslan var dock när han gjorde en klockren vittringsapportering utan tugg på pinnen. Jag har stött på patrull i detta moment innan, då han är så laddad att han går ut och hugger första bästa pinne. Annelie Damberg instruktören på min kurs har lärt mig några avhettnings övningar med vittringsapporteringen så det var en grym känsla när han lugnt och metodiskt luktade av alla pinnarna och tog upp min JIPPI!

På eftermiddagen var Christians pappa och syster här och firade jul. Julstämmningen infann sig faktiskt. Tänk vad granen, paketen, ljusen, glöggen och skinksmörgåsar gör för stämningen.  Barnen var fulla av förväntan och de fick så många fina presenter. Gladas var nog Tilda som fick en stickad kofta och en schal. Det riktigt lös i ögonen, hon hade svårt att ta av sig det när det var dags för sängen. Våra barn är riktiga kläd fantaster.

Hur går det då för stackars Conny som har en löptik att dela hus med. Jag måste säga att han sköter sig galant. visst är det lite blötare på golvet än vanligt men inget gnäll. Han fungerar till största del som han brukar. Visst får vi påminna honom om att hon inte är ett lovligt byte och vi har grind emellan dem på nätterna men annars fungerar det bra.

Två dagar kvar att jobba sen blir det julledigt

kram Emma