Skönt att det är gjort men det gick långt ifrån lysande. De moment Conny gjorde var riktigt riktigt bra men resten vad katastrof.

Det började inte bra. Vi hade inte mer än hunnit utanför dörren föräns tävlingsledaren kallade in oss igen. Vem tror ni hade gått upp på platsen. Conny såklart. Han stog och lutade sig över en hund. Conny som aldrig har gått upp innan. Matte var allt annat en nöjd. Jag kände att jag var så irriterad att jag funderade på att bryta tävlingen. Conny är duktig på att läsa mig och svarade med att bli låg. La en ny plats när jag kom ut och sen lekte vi en liten stund. Conny blev sitt glada vanliga jag igen så jag bestämde mig för att köra på.

Jag trodde att det var en tik som han hade varit intresserad av men det var en hane. Händelsen kan förklars med ( fick reda på det efteråt ) att hanen som han var intresseras av hade en löptik hemma, Han måste luktat riktigt gott. Nu efterlyser jag gott luktande tikar och hanar som vi kan träna med.

Väl inne igen så gjorde vi ett hyvsat eller ganska bra fritt följ. 8.5 Jag tappade honom i någon sväng. Ställandet gick kalas 10. Rutan nollade vi. Conny sprang fram till en korn och stannade. Jag tyckte han var i rutan och sa stå men han var inte inne. Läggandet en 10. Apporten tjuvade han på rejält. Jag hann knappt kasta apporten innan han rusade iväg. Hoppet gick sådär. Hamnade snett så jag drog i ett DK för att få honom att hoppa tillbaks. 8.5 När det var dags för fjärren visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, så jag bestämde mig för att skratta. Kanske inte de bästa förutsättningarna att lyckas med ett moment när matte står och fnisssar. Conny hoppade fram 6. Döm av min förvåning när domarna gav oss en 10 på helheten med kommentaren att det ser så trevligt ut och vi har så roligt ihop. Jag trodde de skämtade. Återigen fick jag höra vilken otrolig kontakt Conny och jag har och jag bara får honom att hålla ihop kommer friföljet vara en given 10. Som domaren också uttryckte det lite mer tummen i ögat på honom.

Nu blir det allmänlydnad framöver. Conny som är en glad skit var ju bara tvungen att kolla in tävlingsledaren. Han hann också med att käka lite hästbajs. Han svalde med blixtens hastighet när jag tittade på honom.

Nu ska jag försöka glömma allt dåligt och fokusera på de sakerna som var bra. Momenten satt där men han var så splittrad att han var svår att hålla ihop. Jag hoppas att det dröjer tills jag står och fnissar på planen igen.

kram Emma